Det började med att Bengt Frejd, politiskt hemmahörande på vänsterkanten, ville ha en artikel som jag skrivit i Film & TV. En text som handlade om nödvändigheten av att ständigt göra uppror. Bengt är starkt engagerad som bland annat ungdoms- och idrottsledare med ett särskilt öga för att ge invandrarungdomar en plats "i laget".
Han fick artikeln och jag skulle ha besökt hans fotbollsungdomar men ett filmarbete kom emellan. Efter några månader läser jag i tidningen att Bengt begärt information från SÄPO angående huruvida han varit övervakad.
Jo, han hade varit övervakad med besked. Denne hedersman som sliter och arbetar för inte minst ungdomars välbestånd hade i årtionden och fram till dags datum bedömts som en säkerhetsrisk och ett hot mot samhället.
När jag träffar Sven Wolter och förfasar mig över åsiktsregistreringen berättar han att han precis som Bengt beställt handlingar från SÄPO för att se om han också varit övervakad. N tjock lunta visar att även Wolter bedömts som en säkerhetsrisk som otvetydigt skulle hamna i läger om Sverige råkat in i krig eller något liknande tillstånd.
- Det lustiga är att det mest var tidningsartiklar som handlade om sådant jag skrivit eller sagt, säger Sven Wolter. De var urklippta som om min mor skulle samlat dem i ett klipparkiv.
Men där fanns även annat. Material som endast är åtkomliga vid ett personligt besök hos SÄPO och läses på plats.
Jag har alltid känt mig paranoisk när jag under 60- och 70-talen klagat över problem med telefonen. Jag har faktiskt känt mig direkt löjlig när jag gnällt över att "Det är bergis SÄPO som lyssnar". Så när Sven uppmanar mig att också begära handlingar gör jag det.
Efter en dryg månad, faktiskt när jag hunnit glömma av saken, signalerar lantbrevbäraren utanför dörren att jag har ett rek. Brev fån Rikspolisstyrelsen att kvittera. Jo, jag bedöms också som en säkerhetsrisk. Också här ligger ett klipparkiv, med gamla artiklar jag skrivit, som underlag för slutsatsen att jag utgör en fara för samhället. Var det alltså SÄPO som lyssnade på min telefon?
Men det framgår inte om jag fortfarande utgör en säkerhetsrisk och är satt under övervakning. Sådana uppgifter är sekretessbelagda enligt §1. Kapitel 5, andra stycket i sekretesslagen. Om jag fortfarande är övervakad får jag inte veta, det skulle kunna skada SÄPO:s framtida verksamhet.
Jag har alltså att utgå ifrån att det jag gör och säger alltjämt utgör en fara för rikets säkerhet. Det fyller mig med ro att övervakningen är bekräftad och jag behöver inte känna mig paranoisk längre. Beskedet stärker mig ytterligare i min uppfattning att detta samhälle inte bara är orättvist och ojämlikt utan - oanständigt.
Inga medel skys för att garantera tryggheten för vår Kung: Marknaden. Liksom för vår statsreligion: Konsumismen. Nyliberalismen sträcker sina tentakler runt jordklotet och solidariteten ligger skadeskjuten i diket. Massmedia hjärntvättar medborgarna i egoism och egennytta. Folket offras på slaktbänken allt under det att den politiska klassen vältrar sig i privilegier och förmåner, betalda av samma folk. Babylon stinker!
Gång på gång har vi nu från två på varandra följande SÄPO-chefer fått höra att nazisterna inte utgör något som helst hot mot rikets säkerhet. Trots att dessa både slaktat poliser och avrättat fackföreningsfolk. Nej, det är husockupanter, gatudemonstranter, djurrättsaktivister och en och annan kulturarbetare på vänsterkanten som utgör den egentliga faran för Svea Rikes säkerhet. Om detta är uppenbarligen den härskande klassen ense.
Må Babylon brinna!
4/00 FILM & TV
« Tillbaka
powered by OOiS from [funcform]
Stefan Jarl, född 18 mars 1941, dokumentärfilmare och filmregissör. Stefan Jarl är känd för att göra filmer med ett socialt engagemang. Stefan Jarl
